Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

En anstÀllds erfarenheter av arbetet pÄverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dÄliga erfarenheter sÀnker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en kÀnslomÀssig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  MÀnniskor som kÀnner starkt för sitt arbete uppvisar ocksÄ mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism Àr en negativ  attityd mot det anstÀllande företaget. Syftet med arbetet Àr att belysa förhÄllandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anstÀllningstid pÄverkar dessa.

SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som Àr vanligt förekommande i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre utifrÄn ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivÄ för att djupare kunna studera hur ett sÄdant synsÀtt förekommer och kan frÀmjas. Arbetet inleds med en genomgÄng av forskning inom lÀs- och skrivsvÄrigheter samt möjliga arbetssÀtt. Det tar Àven upp riktlinjer kring ÄtgÀrdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet stÀller vi resultatet frÄn vÄra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda pÄ vanligt förekommande insatser vid lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i ÄtgÀrdsprogrammet ur helhetsperspektivet individ, grupp och organisation.

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Det övergripande syftet för denna uppsats Àr att beskriva en kategori av differentiering som anvÀnds pÄ gymnasieskolor för att individualisera det pedagogiska upplÀgget samt det matematiska stoffet. Differentieringen som undersöks Àr organisatorisk nivÄgruppering. Datamaterialet har insamlats genom intervjuer av lÀrare och enkÀter till rektorer. Data som framkommit har transkriberats och tolkats utifrÄn litteraturstudien för uppsatsen. Resultatet visar pÄ att organisatorisk nivÄgruppering anvÀnds bland gymnasieskolorna trots att rektorer i en del fall menar pÄ det motsatta. Differentieringen kategoriseras som en sÀrskild stödÄtgÀrd dÀr resurser i form av tid, lokaler och lÀrare framhÄlls som kostsamma.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om eleverna upplevde att det var lÀttare att lösa matematiska problem i grupp Àn enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolÄr 4 och 12 elever i skolÄr 3. De fick lösa problem bÄde enskilt och i grupp och dÀrefter svara pÄ enkÀter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolÄr 4 bÄde före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hÀlften av eleverna ville arbeta i grupp före vÄr undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lÀmna sin anstÀllning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i tvÄ dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkÀtsvar frÄn 65 tjÀnstemÀn arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sÄdant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anstÀllningstid, Älder eller kön och intentionen att sluta.

Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan individ och organisation pÄ en bredare basis Àn endast yrkeskompetens blir allt vanligare. SÄdan rekrytering har fokus pÄ överensstÀmmande vÀrderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. ByrÄkrati, i sin tur, Àr den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden pÄ expertis, kunskap och professionen. Om trenden gÄr mot att rekrytera med fokus pÄ organisationen, dess kultur och att mÀnniskor ska passa in i den, vad kan det innebÀra? PÄ vilket sÀtt pÄverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus pÄ matchning mellan individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen.

Syftet Àr att undersöka rektorers beredskap nÀr det gÀller att bemöta högbegÄvade elever. Bakgrunden till vÄrt intresse Àr den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebÀr nÀr det gÀller dessa elevers rÀtt till sÀrskilt stöd. Arbetet beskriver de sÀrbegÄvade elevernas behov bÄde pÄ individ-, grupp- och organisatorisk nivÄ. Undersökningens metod Àr enkÀter som följts upp med intervjuer.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents.In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled.The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.